Foto: Ketut Subiyanto via Pexels.
Varje sommar tar hundratusentals gymnasieungdomar sitt första kliv in på arbetsmarknaden. Hur många som får ett sommarjobb och vad de tjänar skiljer sig kraftigt beroende på var i landet de bor. Statistiska centralbyrån har gått igenom gymnasieungdomarnas förvärvsinkomst under juli och augusti, kommun för kommun, och mönstret är tydligt: mindre kommuner utanför storstadsregionerna, ofta med stark besöksnäring, sticker ut både i sysselsättningsgrad och lön. Källa: SCB:s pressmeddelande Stora inkomstskillnader för sommarjobbare.
Drygt hälften av gymnasieungdomarna jobbade
Sommaren 2024, enligt SCB:s senaste sammanställning (publicerad i juni 2025), hade drygt hälften av landets cirka 370 000 gymnasieungdomar, motsvarande 53 procent, en inkomst från arbete under juli eller augusti. Tillsammans tjänade de 2,7 miljarder kronor. Den nationella medianinkomsten låg på 10 000 kronor. Fler tjejer än killar hade sommarjobb, 57 procent mot 49 procent, medan medianinkomsten var något högre för killarna, drygt 10 000 kronor mot knappt 9 900 kronor för tjejerna.
Handels- och turistkommuner tjänar mest
Skillnaderna mellan enskilda kommuner är stora. I toppen ligger kommuner med gränshandel, besöksnäring och sommarturism, där ungdomarna både jobbar i högre utsträckning och tjänar mer per person.
| Kommun | Medianinkomst | Sysselsättningsgrad | Dominerande bransch |
|---|---|---|---|
| Strömstad | 23 200 kr | 81 % | Handel |
| Borgholm | 22 100 kr | 83 % | Hotell och restaurang |
| Perstorp | 22 000 kr | 36 % | Tillverkning |
| Tanum | 22 000 kr | 80 % | Handel |
| Jokkmokk | 20 800 kr | 72 % | Hotell och restaurang |
| Sotenäs | 20 000 kr | 87 % | Handel |
| Årjäng | 19 900 kr | 81 % | Handel |
| Nordmaling | 19 900 kr | 68 % | Hotell och restaurang |
| Lycksele | 19 800 kr | 77 % | Vård och omsorg |
| Lysekil | 18 800 kr | 69 % | Hotell och restaurang |
Lukas Gamerov, statistiker på SCB, förklarar mönstret så här i pressmeddelandet: gymnasieungdomar i mindre kommuner utanför storstadsregionerna, och i kommuner som ofta förknippas med en stor andel arbetstillfällen inom besöksnäring, tenderar att ha arbete i större utsträckning, och där är medianinkomsten också ofta högre. Perstorp bryter delvis mönstret: hög medianinkomst men låg sysselsättningsgrad, vilket tyder på färre men mer välbetalda sommarjobb inom industrin.
Yrkesprogram jobbar mest, introduktionsprogram minst
Vilken gymnasieutbildning ungdomarna går har också betydelse. Elever i sista året på ett yrkesprogram hade den högsta sysselsättningsgraden, 69 procent. Elever på introduktionsprogram, som ofta är nyanlända eller saknar godkända betyg från grundskolan, hade betydligt lägre sysselsättningsgrad, mellan 32 och 48 procent beroende på inriktning. Skillnaden speglar sannolikt både språkkunskaper, kontaktnät och hur etablerad man är på den lokala arbetsmarknaden.
Samma mönster syns i lokal rapportering
Regionala tidningar går årligen igenom SCB:s kommundata för sin egen bygd. Östersunds-Posten har till exempel kartlagt hur sysselsättningsgraden i Jämtlands län förhåller sig till rikssnittet, ett exempel på hur den nationella statistiken bryts ner lokalt runt om i landet. Just den regionala spridningen, från handelskommuner vid Norgegränsen till glesbygdskommuner med stark besöksnäring, är den röda tråden i SCB:s statistik: var man bor avgör i hög grad både chansen att få ett sommarjobb och vad det ger i plånboken.